Två veckor kvar idag, jag tror nästan att jag smäller av hur fort tiden har gått.
Men nu var det inte det jag hade på hjärtat utan jag har min fina Monika på hjärtat idag.
Hon är så himla bra den där Monika och jag är så lyckligt lottad som fick chansen att lära känna henne när vi båda bodde i London för fem (återigen, tiden bokstavligen springer ju iväg) år sen.
I fem hela år har vi haft ett varsit BFFhalsband (exakt ett sånt som man förväntas ha runt halsen som 12-åring, ja), vi har skrattat, vi har gråtit, vi har gått på stranden i Spanien och vi har lyssnat på dansband i Dalarna. Jag har åkt fram och tillbaka med Trysilekspressen och Monika har mött mig och vinkat av mig varje gång. Vi har paddlat kanot i Strömstad och druckit några shots för många i London. Vi har ätit mängder av mcdonalds, sjungit kareoke för full hals och smugit åt varandra gratisdrinkar på jobbet.
Hon är en av dem absolut finaste personerna jag någonsin träffat och det svider lite mycket i hjärtgropen att vi nu inte kommer kunna ses på evigheter. Trots det är jag så förbaskad glad över att jag vet att hon kommer finnas där i Oslo när jag kommer tillbaka för det är den sortens vänskap.
I love you!


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar